Vad är feministiskt självförsvar?

Vad är feministiskt självförsvar?

På Bit inte ihop!-kurser övar vi på feministiskt självförsvar på olika nivåer: mentalt, verbalt, fysiskt och politiskt.

Mentalt försvar

Genom att förmedla kunskap om kvinnors villkor på arbetsmarknaden, kunskap om feministisk teori och om härskarteknikerna med hjälp av exempel från enskilda arbetsplatser, vill vi ge en överblick på samhällsnivå som förhoppningsvis ökar dina möjligheter att upptäcka och ta itu med problem i din egen vardag.

En del av det mentala försvaret är dessutom att prata om sin jobb-vardag i smågrupper.

Verbalt försvar

Verbalt försvar handlar om konkreta rollspel för att hantera olika typer av problem som finns i din vardag: allt ifrån något som kan tyckas så enkelt som att säga nej till att alltid vara den som fixar kaffet på fredagsfikat till att hantera en ovälkommen sexuell invit på jobbet.

Våra kurser ger stort utrymme för övningar i verbalt försvar, framför allt genom rollspel och forumspel – ofta utifrån deltagarnas egna erfarenheter. Vi ger dessutom det verbala försvaret en teoretisk inramning, med konkreta redskap för hur det kan gå  till att lyssna på sig själv, säga ifrån och ställa krav.

Fysiskt försvar

Den fysiska träningen innehåller enkla slag och sparkar som möjliggör för en fysiskt svagare person att slå ut en fysiskt starkare angripare.

Behöver vi slå oss fria behöver vi framför allt känna till mannens svaga punkter och vi behöver veta att attityd räcker betydligt längre än teknik.

I det fysiska försvaret ger vi utrymme att tala om hur det känns att använda våld och reflektera över erfarenheter där vi efterhand känt att vi hade velat göra motstånd.

Politiskt försvar

Den politiska dimensionen av feministiskt självförsvar innebär att tillsammans kämpa för att förändra samhället, den struktur som ger kvinnor och män olika villkor. Här är det avgörande att känna till vilket handlingsutrymme vi har genom facket och annan politisk organisering, och känna till hur dagens rättigheter har uppnåtts.

Vi refererar även till arbetsrättslig lagstiftning och hur den kan användas i deltagarnas konkreta jobbsituationer.

Så uppkom feministiskt självförsvar

Det går inte att skilja framväxten av feministiskt självförsvar från kvinnorörelsens utveckling, den rörelse som kämpat och fortfarande kämpar för kvinnors rättigheter.

Den stora striden för att kvinnor skulle ha samma rättigheter som män – det vill säga sådant som rätt att rösta, äga, ärva, utbilda sig och lönearbeta – som inleddes i slutet av 1700-talet, brukar kallas den första vågens kvinnorörelse. Kampen ledde bland annat till att kvinnor fick rösträtt i Sverige 1921.

Sedan dess har egentligen alla lagar som gav olika rättigheter och skyldigheter till män och kvinnor avskaffats, en efter en (se mer i kapitel 2). Dessutom har nya lagar tillkommit för att motverka diskriminering i arbetslivet.

Under 1960- och 70-talet, i ”den andra vågen”, började kvinnorörelsen sätta fokus på våld mot kvinnor och sexuellt våld mot kvinnor, och det var i denna våg det feministiska självförsvaret uppkom. Innan dess var kunskapen om mäns våld mot kvinnor mycket bristfällig. Men genom att kvinnor pratade mer öppet med varandra inom kvinnorörelsen om de övergrepp de utsattes för, diskuterade det sexuella våldet offentligt och startade kvinnojourer kunde de ställa krav på förändring.

I takt med att kunskapen om våldet i nära relationer och om det sexuella våldet ökade, upplevde många kvinnor ett behov av att lära sig självförsvar. Därför började feminister på 1970-talet träna kampsport. Men många kände sig främmande i de mansdominerade budo-klubbarna. De började därför med självförsvarsträning bara för kvinnor. Detta var något som uppstod på flera orter i Sverige och i andra länder, vid ungefär samma tid.

Kvinnorna upptäckte då att den traditionella kampsporten, som innebär att vara stark och kunna utdela slag och sparkar, inte räcker när det handlar om att försvara sig mot kränkningar, våld och sexuellt våld som drabbar kvinnor för att vi är kvinnor.

1986 skrev Catharina Calleman (som var med både i Malmö och sedan i Stockholm när det feministiska självförsvaret växte fram), i förordet till boken Försvara dig, kvinna!:

”I kvinnorörelsen har kvinnor börjat träna självförsvar på sina egna villkor. Självförsvarsträning anordnas sedan många år på kvinnohusen i Stockholm och Köpenhamn och på en egen klubb i Oslo. I den feministiska självförsvarsträningen ingår det att bryta med de begränsningar som ofta ligger i kvinnouppfostran, att upptäcka vår styrka, att ge varandra stöd i att komma över vår rädsla och att upptäcka våra kroppars och rösters möjligheter. I träningen arbetar vi med att bemöta våld och trakasserier inte bara från män på gatan utan också på arbetsplatser, på restauranger och hemma.”

När kvinnorna i dessa träningsgrupper tog sig tid att lyssna på varandra fick de syn på ett mönster: När du blir angripen blir du rädd, rent av skräckslagen och allt händer mycket fort. Då är det svårt, nästintill omöjligt, att plocka fram rätt slags slag, spark eller grepp som du kanske lärt dig på en kurs. Det är inte ovanligt att all sådan kunskap är som bortblåst när du paralyseras av skräck – du blir närmast tom i huvudet.

Därför har det feministiska självförsvaret med tiden lagt allt mindre vikt vid fysisk träning, slag och sparkar.  Vi fokuserar framför allt på mentalt och verbalt försvar, genom medvetandehöjande diskussioner, ökad kunskap om kvinnors villkor samt lekar och rollspel där vi övar på att säga ifrån och försvara oss mot allt från överfall till att sätta gränser i vardagssituationer.

Våra kurser har olika tematiska inriktningar relaterade till arbetslivet.

This entry was posted in Kontakt. Bookmark the permalink. Both comments and trackbacks are currently closed.